Vi är hemma från England och Miki är hemma från Älvsjö-kollo.
Vi har ännu inte enats om vem som haft det bäst!
Åsa har ställt upp Miki och tagit lite 1-årsbilder.
Hon blir vackrare och vackrare för varje dag!
(Miki alltså. Eller Åsa också iofs. Men ja...)
Miki 11,5 månader!
I år åker jag och Filip till min syster i England över jul. Vi flyr julstressen & julklappshysterin och åker över och myser tillsammans med hennes familj. Det höglöpande lidelseknippet Miki har vi bokat in på "pensionat Swaara" över jul där hon får mysa med Åsa & flickorna!
En liten julhälsning kommer här från oss alla, till er alla!
(bilden är klickbar)
Idag fyller Miki 11 stora månader och firar detta genom att börja sitt första löp! Hon är så trött, så ynklig och såå kelig. Dessutom började hon dagen med att kastspy på mitt täcke. Min lilla tjej är nu.. stor :)
Ska leta fram kameran till 1-årsdagen, lovar.
Ih, jag som var så stolt över min duktiga flicka igår!
Idag är hon till salu, eller bortskänkes mot avhämtning!
Vi går promenad i skogen, och jag släpper henne lös som vanligt, då det är en ganska avsides skog utan folk och andra hundar. Det jag dock lyckats förtränga är att hon just fått godkänt på anlagsprovet i viltspår och såklart åker hon ner med nosen i backen direkt. Jag noterar det och säger åt henne två gånger att hon ska sluta spåra, men tänker inte så mycket mer på det.
Sen. Svisch, så stor hon på bakbenen och är borta på en halv sekund. Jag vrålar men inser att det är rätt lönlöst så jag står kvar och väntar, tänker att det nog är en hare som hon ändå tappar bort snart. Det har börjat skymma så jag ser knappt en meter framför mig, men Miki har ett blinkande halsband på sig så jag är inte så orolig ännu.
Men nähe, då hör jag hennes skall eka i skogen, ett riktigt drevskall! (Nåja, precis som hon låter när hon inte hinner ikapp en annan Whippet...) Runt runt runt runt ekar det... Ellen, jag tror hon har umgåtts för mycket med Ylva
Jag sätter av och springer efter henne och vrålar återigen allt jag har, jag vet ju för guds skull inte om hon jagar eller blir jagad :D Så plötsligt dundrar det till i mörkret bredvid mig och grenar knäcks när något jagar förbi och jag tänker "Rådjur" eller "Älg!?", och en millisekund efter kommer "yap yap yap" som en liten pil med sin julgransbelysning.
Satans skitunge tänker jag och börjar gå tillbaka. Ropar så glatt jag kan att jag minsann går till bilen och att hon ju kan komma när hon känner sig klar med sin CoursingViltspårsJakt. Efter ett tag* kommer hon faktiskt, med tungan hängande ner till marken, glad som en spelevink.
"Titta matte vad jag faktiskt är duktig som kan spåra och jaga vilt som du har lärt mig!"
Morrr......
Nåväl, så har jag lärt mig det också. Och imorgon är hon säkert dyr igen :)
*ett tag enligt mig eller Miki? Enligt mig var det en evighet, enligt henne var det bara en såå liten stund.
Inlägg
Alla kommentarer
