Spårbilder

Igår åkte vi ut med några hundvänner och la spår. Jag la ett kort spår med bara klöv och utan blod då vi för tillfället jobbar på att få tillbaka spårmotivationen hos Miki då hon har tappat den någonstans på vägen.

Med små delmål går vi nu framåt igen och det är roligt att se! Igår tog hon sig an spåret med darrande förväntan, hon plöjde säkert genom spåret fram till klöven, sprang tillbaka med klöven i munnen för att visa alla kompisar. Som avslut försökte hon gräva ner den i diket, mission accomplished antar jag?


Här gäller det att hänga på, för här går det undan!


Stolt, stoltare, Miki.

Tyckte de här bilderna som Veronica tagit var så söta och återigen, talande. :)

SvVk Vallentuna

Lördag den 17/10 åkte vi till Vallentuna för Vinthundsklubben utställning. Domare var Marie Gadolin, Hound's kennel. Miki var anmäld i bruksklass och vann klassen med CK. (Oplacerad i Bästa tik)

Då det inte var någon hane i bruksklassen så blev Miki automatiskt BIR-bruks och då fick vi även stanna kvar till slutet av dagen och gå in i stora finalringen.

Det var väldans kallt i ridhuset och jag kände varken tår eller fingrar i slutet av dagen men till sist fick vi komma in i finalringen och där gick lilla damen och fick den största rosetten! Best in Show - Bruksklass. (Eller som det så tjusigt heter på engelska Best in Show - Working Sighthound.) En ärofylld rosett enligt mig, så vi var stolta och glada när vi tinade upp i bilen på väg hem!

Miki fick också en fin kritik av Marie Gadolin:

"Tilltalande tik av utmärkt storlek, utmärkta proportioner, vackra linjer. Välvinklad fram och bak. Vacker hals, över- och underlinje. Lätta vägvinnande rörelser."

Tack Lotta för bilden och tack Åsa och Ylva för att ni stannade kvar hela dagen och hejade på oss! Och även grattis Åsa till Rufus CERT! (Rufus är Jazzas kullbror, Swaara Joyson)

BPH - Återtest

I juni var vi på BPH i Nyköping (läs mer här) och häromdagen blev vi tillfrågade om vi ville komma på ett återtest. Återtest innebär alltså att göra om samma test igen för att se om reaktionerna är samma andra gången eller vad som ev. skiljer sig åt om hunden genomfört testet tidigare. Flera slumpvist utvalda hundar kallades till återtest och p.g.a återbud fick vi en plats idag kl. 13.00. Självklart ställde vi upp.

Det var intressant att göra testet en andra gång, och se om något ändrats i Mikis reaktioner. Jag tycker att hon uppförde sig i stort sett likadant, men några detaljer som var olikt föregående test. T.ex. kämpade hon inte lika länge för att försöka få upp locket med godis under (man är väl inte så dum att man går på den enkla igen?), hon reagerade lite mindre på skramlet, skällde ut den mystiska personen lite högre men denna gång med viftande svans och större vilja att springa fram och hälsa på figuranten. I övrigt var det väldigt jämnt uppförande sen tidigare test, vilket var skönt att se.

Veronica var med och fotade oss och jag har valt ut några bilder jag tycker var rätt talande:

"Vad ska vi göra nu? Har du eventuellt godis?"


Hantering. "Å ja, klia mig precis däär!"


Främmande människa. Linförighet, 10 p.


Kampwhippet.


Spengummi - guds gåva till whippeten.


Skrammel. "Du fastnar väl inte där inne?"


Närmande person. Tjolahopp så satt hon i knät på "spöket"


"Spöket" tar sen kontakt utan underlig klädsel. Och får svar...

Underlag. Hackneyrörelser (hos både matte och hund)

I senaste numret av Whippetbladet har jag och Michaela (ägare till Mikis syster Våga) skrivit en artikel om våra tankar kring detta test och kullsystrarnas reaktioner och det har varit en nyttig erfarenhet att genomgå detta test, båda gångerna.